Motivation och emotioner

Förhållandet mellan motivation och emotion i individuellt utvecklingsarbete (visionsarbete).

Våra beteenden är ett invecklat samspel mellan arv och miljö, biologi och beteende mellan kropp och själ. Det är det som gör ämnena mental träning och psykologi otroligt spännande. I denna artikel ska vi titta närmare på förhållandet mellan motivation och emotioner (känslor) och hur de påverkar oss i vår utveckling framåt, tex när vi visionsstyr.

Motivation är ett centralt begrepp inom mental träning. Motivation är svaret på varför vi gör det vi gör. Ordet kommet ifrån latinets, movere, och betyder röra (att rör sig). Termen betecknar alla processer som startar, fortsätter och stoppar ett beteende. I och med att motivation uttrycker en rörelse så blir begreppet speciellt viktigt när det gäller den livslånga utveckling som vi arbetar med i den mentala träningen. Att livet är en expedition, en förflyttning, där vi hela tiden är på väg (läs artikeln om livets 3 perioder.

All personlig förändring och all rörelse bör kopplas till två saker:

         -Att veta var jag är.

         -Att veta vart jag ska.

I samband med att veta vart jag är och ska blir motivation och att sätta mål viktigt. Motivation utifrån två huvudområden:

         -Målsättning (vilket är målet).

         -Målprogrammering (hur får vi målet att bli motiverande).

Om mål ska bli motiverande så måste det sätta igång en rörelse, en drivkraft hos oss. Vi kan tänka att rörelse är åt två håll;

          1) En rörelse dit vi vill (mot).

          2) En rörelse där vi försöker undvika någonting (från).

1) En rörelse dit vi vill (dras mot) kan i sin tur delas upp i två delar:

         -Det som är bra för oss.

         -Det som inte är bra för oss.

Att bli beroende av något positivt är bara bra men vi kan dessvärre också dras mot sådant som är skadligt för oss. Tex. olika negativa beroenden som rökning, spelmissbruk, anorexi, bulimi, alkoholmissbruk, narkotikamissbruk, långvarig stress eller liknande. Vi kan inte undvika det trots att vi vet att det vore bäst för oss. Vi dras ändå mot det.

2) En rörelse där vi försöker undvika någonting, är när vi är rädda för någonting som vi vet egentligen inte är farligt för oss men där vi ändå känner rädsla. Det kallar vi fobi. Det kan tex vara trånga utrymmen som en hiss eller en provhytt.

Kopplingen mellan motivation, mål och känsla är en viktig koppling. En stark känsla skapar motivation. En starkt motiverad person rör sig mot eller från något i högre hastighet.

Förr ansågs inte känsla vara lika viktigt som idag, det resonerades som att "vi ska vara förnuftiga varelser som tar beslut utan att styras av känsla". Idag vet vi att känsla finns med och bör finnas med i alla sammanhang.

Att sätta fel mål minskar motivationen. Tittar vi i Sverige idag upptäcker vi att det arbetas med mål på ett sätt som minskar rörelsen, som minskar motivationen. Bra mål är höga och djärva men när målen endast blir intellektuella, då upplevs de ofta som ouppnåeliga. Då kan det istället få motsatt effekt och vi slås ner eller dräneras av målen. Ett vanligt tankesätt är: "Det ändå inte är någon idé att försöka för jag kommer ändå inte klara det". Det gäller speciellt om målen sätts av någon annan än oss själva. Då upplever vi det som krav, stressfaktorer och inte som faktorer som driver oss framåt i livet.

Att bryta ner mål. När vi i den mentala träningen arbetar med målsättningar brukar vi gå från visionsnivå ner till direkta omedelbara mål (aktiva primära mål). Visionen ska skapa kraft, visa riktning, ge energi och motivation, under hela livet. Därför bryter vi ner de långsiktiga livsmålen i olika verksamhetsområden och verksamhetsmål (både långsiktiga och kortsiktiga). Alltså de mer övergripande målen delas ner i delmål med olika prioriteringar och tidsaspekter, på det sättet kommer vi lättare att greppa dem.

Starka målbilder konkretiserar målet. Det som skiljer oss inom den mentala träningen gentemot de utan förståelse för målarbete, är att vi aktivt förvandlar målen till bilder, målbilder. Dessa bilder arbetar vi med både i vårt medvetna sinnestillstånd och vårt undermedvetna, alternativa, sinnestillstånd. Vi kopplar känslor till målbilderna och får på så vis en effektivare rörelse mot målet.

Det mentala rummet är en kraftfull arbetsplats. Det mentala rummet är en fiktiv arbetsplats, ett tillstånd som uppstår när hjärnan under djup avkoppling, ger ifrån sig hjärnimpulser på theta-nivå. Många beskriver en intensiv, fokuserad koncentration eller närvaro samtidigt som den yttre verkligheten skärmas av, disassocieras. Begreppet "Det Mentala Rummet" uppkom efter människors beskrivning av tillståndet.

Målprogrammering är en av de viktigaste faktorerna i målarbete. När vi programmerar in bilder i det mentala rummet, det alternativa medvetandet (i det undermedvetna) kallas processen målprogrammering. Målbilderna integreras i oss och får en styrande effekt, utan att vi ens behöver tänka på det. De programmerade målbilderna ger oss kraft, energi och motivation till att agera på målet.

Visst kan vi få energi när vi tänker på målet rent intellektuellt men genom inprogrammering av målbilderna i vårt alternativa medvetande får vi en intensivare och starkare energi och vi går effektivare mot målet. Tanken med programmeringen är att vi inte ska behöva tänka på målet hela tiden, då kan det lätt bli stressande, framförallt om vi har djärva målbilder. Vi ska kunna leva i nuet men också uppleva kraften från framtiden (den cybernetiska modellen). Att leva i nuet och att målstyra är inte konkurrerande med varandra.

Motivation kan vara medveten och omedveten. Medveten motivation är ganska lätt att definiera men vi kan också styras av motiv som vi inte är medvetna om. Det kan orsaka trassel för oss och det blir därför viktigt att ta reda på vad vi drivs av och hur vi påverkas av det när vi arbetar med vår personliga utveckling.

Motivation påverkar alla områden i våra liv tex inlärning (vad, hur och hastighet), minnet, perceptionen (vi ser det vi vill se beroende på vad hjärnan förväntar sig och är inställd på), hjärnan, sinnesorganen och nervsystemet.

När psykologer studerar motivation söker de orsaker till våra beteenden, alltså vad som får en person att agera som denne gör. Det skiljs på orsaker i miljön och orsaker hos individen. Miljöfaktorer bottnar i påverkan av yttre omständigheter medan orsaker hos individen bottnar i inre omständigheter tex en hjärnskada eller andra fysiska faktorer.

Den ursprungligaste motivationen är att vi vill överleva. Förr i tiden var överlevnad ett basalt mål, det fanns många faror i miljön som var hotande för människans liv.

Maslows behovshierarki är väl känd. Abraham Maslow ansåg att när våra grundläggande behov, alltså de fysiologiska basala behoven är tillfredsställda så kan vi gå vidare till psykologiska och sociala behov. Maslow ordnade behoven i en hierarki (eller en trappa som är ett ofta använt ord). Det finns väldigt många olika varianter av Maslows behovshierarki som "uppkommit" genom årens lopp. Följande två framställningar är vanliga:

Maslows behovstrappa och målformulering. Inom den mentala träningen har vi konstaterat att det är lättare att arbeta med mål som är konkreta, specifika och mätbara. Gällande Maslows behovstrappa kan det vara enklare att skapa målbilder, programmera in och situationsförankra bilder på de lägre stegen i trappan. Tar vi ett basalt behov som tex mat, sömn eller andning är det lättare att skapa en bild av det än vad det är av ett behov som har att göra med personligt förverkligande. Personligt förverkligande är det högsta behovet i Maslows trappa. Frågar vi människor huruvida de vill förverkliga sig själva, svarar de flesta att de är klart att de vill men frågar man vad de får för bild av det, så blir det genast mycket svårare. Det är svårt att ha konkreta bilder av vad självförverkligande innebär. Det verkar alltså som att ju högre upp vi kommer i behovshierarkin, ju svårare blir det att formulera målen på ett sånt sätt att hjärnan kan styra på dem. Det är kanske därför som vi inte hittar så många relationer mellan tex lycka och hur högt upp i trappan vi kommit när det gäller behovstillfredställelse. Människor som har tillfredsställt de primära och materiella behoven verkar inte lyckligare än de som inte gjort det. Kanske är det för att de inte klarat av att gå vidare med de viktigaste behoven, de psykologiska och sociala behoven. Troligen för att de inte kunnat skapa bilder.

Relationen mellan välstånd och välbefinnande. Mentala tränare har en viktig roll att hjälpa människor att formulera bilder av vad ett bra liv är och hur det ska se ut. Att skilja på välstånd som är mer materialistisk inriktat och välbefinnande som är inriktat på ett gott mående och känslor kopplade till det. Att inte bara arbeta med välstånd (för det kan vi enkelt föreställa oss genom tex bil och villa och liknande) utan även välbefinnande (vårat mående). Det blir viktigt att vi frågar oss: Vad innebär välbefinnande? Vilka bilder och känslor kan kopplas till det?

Visionsarbete och målarbete är för många svårt men kopplingen mellan motivation och emotion är  otroligt viktig i individuellt utvecklingsarbete. Att låta oss styras av rätt motiverande bilder och känslor samt att göra en korrekt programmering kommer göra skillnad.