Medvetandetillstånd och hjärnfrekvens

Vilket medvetandetillstånd vi är i påverkas av våra hjärnimpulser.

Var och en av oss har ett biologiskt urverk och det styr inte bara våra kroppsfunktioner utan det sätter på och stänger av vår medvetna kontakt med omvärlden. Vårt medvetande om oss själva och om omvärlden är en process som befinner sig i ständig förändring. Varje dag upplever vi olika medvetandetillstånd och vi kan dela upp medvetandet i olika former. Vakenhet, dagdrömmar, meditativ avslappning, hypnos/självhypnos, sömn och dröm är vanliga medvetandetillstånd. Vi delar även in medvetandetillstånden i två kategorier dvs. dominant och alternativt (eller förändrat) medvetandetillstånd. I det alternativa medvetandetillståndet och närmare bestämt i ett hypnotiskt tillstånd (theta-nivå) kan vi programmera in bilder som har effekt på vår kropp och vårt sinne. Det mentala rummet är en operationell definition av ett alternativt medvetandetillstånd, alltså ett självhypnotiskt tillstånd där bildinprogrammering är möjlig. Det mentala rummet är vår inre arbetsplats och utgör en plattform eller bas för vår mentala träning. Det är det mest effektiva medvetandetillståndet för mental träning och självpåverkan. Här uppfattar vi verkligheten på ett annorlunda sätt, dualiteten upphör och vi tappar känslan för tid och rum. 

I det mentala rummet ändrar hjärnan arbetssätt och börjar arbeta som en helhet. När vi är i det mentala rummet arbetar vi i ett hypnotiskt medvetandetillstånd där det kritiska och logiska tänkandet sätts åt sidan. Referensramar, analysfunktion och realitetstestning suddas ut vilket gör att vi kan programmera in bilder, tankar, känslor och få dem att verka. Dessa som vi annars hade plockat sönder med vår analysfunktion. Analys innebär just att ta sönder saker i delar och titta på dem utredande. I den mentala träningen arbetar vi mycket i helheter och i det mentala rummet sätts analysfunktion och realitetstestning åt sidan.

I det mentala rummet skapas förutsättningar för hållbara personliga förändringar av mentala processer såsom tankar, bilder, känslor, attityder och vanor eller ovanor samt prestationer. Det är en mycket kreativ plats och här kan vi lättare arbeta med våra styrorganismer och med vårt omedvetna eller också kallat undermedvetna. Rummet kan se väldigt olika ut från person till person. När vi är i det mentala rummet skickar hjärnan 4-7 hjärnimpulser (Hz) per sekund, det kallas theta-stadiet.

När hjärnan håller en frekvens mellan 8-13 hjärnimpulser (Hz) per sekund kallas det för alpha-stadiet. Det är ett lätt hypnotiskt tillstånd (meditativ avslappning). Vi är ett tillstånd av koncentration, vi är avslappnade och avkopplade. Vi blir mer medvetna om vår inre verklighet så som tankar, känslor och bilder. Denna medvetandeform lämpar sig väl för meditativ träning, meditation och mindfulness.

Skickar hjärnan istället mellan 14-30 impulser kallas fasen för beta-stadiet. Är frekvenserna över 14 impulser per sekund betyder att vi är fullt vakna och i det dominanta medvetandetillståndet (dagsmedvetenhet). Ju mer frekvensen stiger ju mer aktiverade blir vi. Normalt aktiveringsfält för dagsmedvetande ligger mellan 14-18 cykler per sekund (Beta 1). Över 18 impulser börjar vi bli irriterade, uppvarvade och hetsiga (Beta 2).

Stiger hjärnimpulserna över 30 impulser per minut (31-80 Hz) då är vi är så uppvarvade att vi kan gå över i panik eller handlingsförlamning (lamslagning). Det kallas för gamma-stadiet. Vid lamslagning aktiveras det sympatiska nervsystemet och slår över, det parasympatiska systemet tar vid, vi blir tomma i huvudet och kroppen blir låst. Vid paniktillstånd blir reaktionen motsatt. Vi kan tex göra saker som vi i efterhand inte förstår varför vi gjort. Här är vi väldigt uppstressade och vi mår generellt inte bra, framförallt inte om det får fortsätta över längre tid.

När hjärnan skickar mellan 1-3 hjärnimpulser (Hz) per sekund, då är vi i djupt sovande (drömlös sömn) eller medvetslösa och vi kan inte längre nå vårt inre. Detta stadie kallas för delta-stadiet. Förut har vi trott att drömmen är ett medvetandetillstånd i sömnen men det är en egen medvetandeform. Drömmen har mer aktivitet och hjärnan skickar fler impulser än 1-3, som sker i delta-stadiet. Det finns knappt finns några likheter mellan sömn och dröm vare sig fysiologiskt eller biologiskt.

En dröm kan vi uppleva så verklig att vi kan reagera med verkliga känslor, tex rädsla. Rent krasst, när det gäller rädsla i drömmar, så borde vi inte bli rädda eftersom det bara är en dröm. Men vi vet inte att det är en dröm medan vi drömmer utan det vet vi först efteråt. När vi drömmer befinner vi oss oftast i alphastadiet när det gäller hjärnimpulsfrekvens. Vi kan inte styra våra drömmar (det finns möjligen vissa få undantag) och därför har träning i hypnotiskt tillstånd, det mentala rummet, varit ett bra sätt att handskas med mentala processer, tex mardrömmar.

Klardrömmar är en egen form av drömmar, men som ligger nära den allmänna drömmen i medvetandetillstånd. Klardrömmar har vi större kontroll över och kan förändra. Personer som klardrömmer är helt eller delvis medveten om att de drömmer och vi kan lära oss att använda klardrömmen som vi gör i det mentala rummet, men det är inte jättevanligt ännu. Klardrömmen inträffar i samband med sömn, ofta strax innan uppvaknande eller strax innan insomnande.

Att vara uppmärksam kan vara svårt, framförallt när vi gör någonting tråkigt. Tankarna börjar att vandra och bilder från helt andra situationer dyker lätt upp. När det händer är vi mitt uppe i en dagdröm. Dagdrömmar, psykets förmåga att skapa inre privata verkligheter utan kontakt med omvärlden. Dagdrömmar är ofta bra. Vi slipper tristess och vårt psyke blir mer kreativt och aktivt. Våra hjärnor är effektiva istället för understimulerade. 

Tilläggas ska, att gränserna för hjärnimpulserna i Hz är en generell indelning, de exakta gränserna varierar mellan olika källor och det finns inga allmänt accepterade gränsdragningar. 

Kombinationen av mentala processer och ett alternativt medvetande är nyckeln till vårt inre, till inre förändring. I theta-stadiet (4-7 hjärnimpulser per sekund) kan vi mest effektivt arbeta med personlig utveckling genom bildinprogrammering, känslopåverkan, tanke- och attitydförändring för att påverka oss till att börja styra mot det vi tagit oss an.