Negativ stress

Stress är en vår tids svåraste utmaningar. 

Stress är enkelt beskrivet användning av kroppens uppvarvningssystem (alarmsystem). Kroppen varvar upp och mobiliserar energi inför situationer då kroppen behöver mer bränsle. Stress kan vara positiv och negativ. Positiv i bemärkelsen att den kan växa, utveckla och utmana oss medan om det blir förmycket och för långvarig stress är den skadlig. Kroppens grundspänningsnivå varierar med hur vi lever, alltså vad vi gör, hur vi tänker och känner. För hög och långvarig grundspänning är skadligt och det tar energi. Grundspänningen för välmående ska vara låg och jämn, men inte för låg. Vanliga symtom på för hög grundspänningsnivå är: huvudvärk (spänningshuvudvärk), stark trötthet, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter/förluster, ineffektivitet, humörsvängningar, magbesvär, led- eller muskelvärk. Stress är i grunden livsnödvändig och tidigare förknippad med överlevnad. Hjärnan ser i princip likadan ut idag som för 40.000 år sedan (jägarstenålderns början) när människan levde i grottor och rörde sig på savanner. På den tiden var människan ofta tvungen att snabbt välja om de skulle fly eller fäkta när ett hot dök upp. Förr i tiden hjälpte stress oss framför allt i situationer som krävde fysisk aktivitet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att kämpa emot hotet eller fly ifrån det och stressreaktionen brukar kallas kamp- och flyktreaktion.

Kroppen reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress. Det som händer fysiologiskt när vi blir stressade är att signalen om fara uppfattas och går via mellanhjärnan, amygdala, ner via det sympatiska nervsystemet som skickar signaler ner till binjurarna som direkt utsöndrar flera hormoner. Adrenalin, noradrenalin och kortisol. Kroppens flykt- respektive kamphormor. Hormonerna aktiverar kroppen och ökar: hjärtfrekvens (pulsen ökar), blodtrycket stiger, andningen ökar, socker- och fettreserver mobiliseras, blodflödet omdirigeras (muskler och hjärna får mer blod), matsmältning och sexuallust kopplas bort, huden och andra organ som inte behövs för kampen på liv och död får mindre blod, röda blodkroppar sprutar ut i artärerna för att hjälpa musklerna att ta upp mer syre och en effektiv utrensning av koldioxid, blodets förmåga att koagulera ökar så att vi vid en eventuell skada ska kunna läka kroppen mycket effektivare.

Kroppen är nu aktiverad till att antingen ta till strid eller ta till flykt och all energi ska inriktas på att möta faran. Stressreaktionen har gjort att vi överlevt i tusentals år. Fäkta eller fly-beteende är bra under kort tid. 

Kronisk, långvarig, stress leder till att kommunikationen mellan våra nervceller i hjärnan försämras. Kronisk stress leder även till andra mätbara förändringar i hjärnan som kan förklara de kognitiva problem som den som är utmattad upplever. Med hjälp av modern avbildningsteknik har forskarna visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga, vår förmåga att organisera och planera det vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när vi ska komma ihåg en inköpslista.

Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, i stället är förstorat hos utmattade. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem (uppvarvning) och gör oss redo för kamp eller flykt.

Långvarig stress leder till förändringar i hjärnans struktur och nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid. Förändringarna kan fortfarande finnas kvar år efter insjuknandet och stress kan också få ännu större och mer långvariga konsekvenser än "bara" utmattning. Nya nervcellsförbindelser är en av anledningarna som förklarar varför det tar så lång tid att återhämta sig för utmattade.

Återhämtning och vila är viktigt. Gaspådraget i kroppen vid en stressreaktion är utformat för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme. Det är inget fel med denna fantastiska kraftmobilisering om vi lyckas röja undan hotet eller skaffa oss de resurser vi behöver för att så småningom återgå till ett balanserat läge. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn. Generellt kan sägas att många upplever stress när de har för mycket att göra på jobbet, privat eller i skolan. Det finnas många gånger olika sociala krav och förväntningar som vi kan ha svårt att leva upp till. Inte sällan har vi för många krävande uppgifter och när väl det oförutsägbara och okontrollerade inträffar får vi svårt att hantera det på ett för oss bra sätt. Andra vanliga stressfaktorer är när vi saknar kontroll eller när vi upplever att tillvaron känns meningslös.

Vi behöver ta kroppsliga och mentala symptom på allvar och agera så tidigt som möjligt. Ingenting blir bättre av att vi hamnar i långvarig negativ stress som kan leda utmattning och utbränning, det tar lång tid att reparera. Livet är värdefullt.